Paris….
En av dessa städer som alla har fått någon typ av förförståelse av, trots att alla inte varit där. En av de där städerna där man har förväntningar redan innan klivit av tåget. Jag har varit i Paris en handfull gånger, men kan fortfarande känna av förväntningarna när jag kommer dit. Att jag älskar Paris, det är att ta i, men jag är positivt fascinerad.
Vi blev inte besvikna igår. Det var hett, som det ofta är i Paris. Parisarna var som vanligt kyligt fokuserade på att, snygga och välklädda, ta sig fram, trots oss semesterklädda turister. Barerna, caféerna, boulevarderna, sevärdheterna. Det finns så otroligt mycket att se och upptäcka.
Tåget stannar i stan. Här har de många tågstationer. Metron funkar bra och påminner mycket om Londons. Det är ordnat, enkelt och effektivt.
Vi började med en fransk frukost. Frukostvanor säger mycket om levnadsvanor. Sedan tog vi en rejäl promenad. Champs Elyssé, Arc de Triumph, Tour Eiffel. Det var hett, över 30gr. Så det blev flera vätskestopp. Sedan besökte vi Musee de Liberation de Paris som var väl värt ett besök. Här berättas historien från mellankrigstiden till befrielsen 1944. Det görs med fokus på personliga livsöden och man väjer inte för det svåra som medlöpare, judeförföljelse (den Franska polisen spårade, internerade och hjälpte tyskarna skicka flera tusen an Paris judar till koncentrationsläger). Vi pratade om att vinaren skriver historien, men även att man som människa alltid har ett val.
Vi avslutade dagen med att ta tåget till Caen. En stad nord väst om Paris, i Normandie. En stad som till stora delar förstördes i strider mellan de allierade och tyskarna 1944. Till skillnad från Metz där bebyggelsen klarade sig väl, jämnades stora delar av Caen med marken. Det märks på statsplan och byggnader. Det blir inte alls så mysigt. Här är fyrkantigt, öppet, luftigt och omysigt.
I morgon över går vi till roadtrip och Operation Overlord!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar