Söndag. Vädret som svenskt sommarväder ungefär. Vacker morgon, 24 grader, sol och cumulusmoln som jagad varandra. Barnen badade. Pappora drack kaffe och njöt av att inte behöva göra så många knop på morgonen. Att sitta i pyjamas, dricka kaffe och se ut över horisonten och havet är bra för själen.
Vi beslöt tillsammans att besöka Knossos. För oss äldre var det en resa tillbaka en 35, 40 år i tiden. För barnen ett odefinierat äventyr, det lät ju coolt - Knossos...
Sagt och gjort, efter sedvanligt styrande satt vi alla i bilen. Johan 'Stavros' Åkerman som förvärvat både körstil och smeknamn snabbt körde som vanligt ned oss för berget i bilen som har både för svag motor, dålig väghållning och svampig fjädring enligt Stavros muttranden. Barnen lekte namnlekar i baksätet och kivades (syskonen Henriksson i alla fall). Kustvägen är en upplevelse. Havet på ena sidan möter kraftigt kuperad natur, med berg och klippor. Vägen slingrar upp ochner för klipporna. Ibland precis vid havet, ibland en bit längre in. Grekisk trafikmoral och körstil blandas med turisternas tro på evigt liv och odödlighet under semestern. Välkmmen till trafikhelvetet. Peter läser turistkartan. Alla orter är inte utmärkta, ortsnamnen på kartan är skrivna med arabiska bokstäver, på många vägskyltar är det grekiska alfabetet som gäller, när det finns skyltar alls. Alltså kör vi lite på känn ibland. Men humöret är gott.
Knossos kan upplevas som storslaget och intressant eller som en gigantisk hög med sten och oändligt tråkigt. Gruppen intog lite av båda ytterligheterna. Ylva och Vera lyssnade på guiden i ungefär 90 sekunder innana det flanerade iväg med,oklart mål. Johan och Peter tog,del av den grekiska guidens många och långa utläggningar mon kung Minos och hans palats, om krukor och byggnadsteknik, om alabaster, limestone och vattenrör, avlopp och väggfresker. Emil var med en del och hängde med tjejerna en del. Här har tiden stått stilla sedan 70-talet. Inga filmer, dataanimationer, interaktiva stationer, genomskärningar, experiment, upplevelser av livet på antiken eller guideappar har letat sig in till Knossos sedanjag var hör för 39 år sedan. Det är stekhett, sten, en malande guide och du är utlämnadmtill din egen fantasi och förmåga att omvandla dessa faktamdumfår till en upplevelse. Som en god vän sa för ett,tag,sedan "det räcker inte att något är gamalt för att jag ska tycka att det är intressant..".
Vi tog alla med oss något från Knossos. Vi fikade och begav oss sedan mot havet. Vi gjorde ett spontant stopp vimen strand inklämd mellan två klippor. Ett par små hotell, ett par souvenirshoppar, en bar, en taverna. Havet var starkt, vågorna höga och vinden drev på. Stranden var dock perfekt för lek så det badades rejält. Peter också. Tidig kväll bar det av hemåt igen.
Hemma pifades det snabbt och vid åttatiden var vi på väg till Margeritas, närmaste byn. På tavernan satt gubbarna och såg på valvakan. Tydligt att nej sidan vann, när vimlyckades klura ut att nai betydde ja och oxi nej.
Fin taverna under ett takav trädens lövverk och med hänförande utsikt över dalen, solnedgången och havet långt bort. Åt gott. Hemoch så finalen av FIBA U19 där USa till slut besegrade Kroatien i OT.
